torsdag 24 januari 2008

No one's gonna take me alive...

Jag var i affären och handlade tidigare ikväll. När jag kom fram till kassan gungade mitt huvud upp och ner och jag flinade mot kassörskan samtidigt som jag staplade upp mina varor på bandet. Hon tittade på mig, nästan förskräckt. Som om mitt hår plötsligt fallit av och ersatts av blåa godissnören. Mitt huvud gungade ännu mera nu. Hon svarade inte när jag sa hejdå efter att jag hade betalat. Hon bara stirrade konstigt på mig.

Det var ju inte lätt för henne att förstå att "Muse" just då öste på sin tunga avslutning av "Knights of Cydonia" i mina hörlurar. Nu tycker hon antagligen bara att jag är underlig eller sjuk. Kan man kalla det att lida för konsten?

Inga kommentarer: