måndag 18 februari 2008

Bussresenären som tänkte att va fan

Idag hade jag en underlig känsla i kroppen när jag vaknade. Det brukar jag ha på måndagar men idag var det något annat. Jag har haft känslan förut. Det är lite som att man ser världen genom ett par solglasögon. Man har en konstig drömlik distans till allt. Lite utomkroppsligt sådär.
Känslan, soldiset och John Mayers "Stop This Train" i hörlurarna fick mig plötsligt att känna en oerhörd lust att sitta kvar på bussen och åka vidare. Att strunta i att gå av vid jobbet. Stänga av mobilen, försvinna. Lämna allt bakom mig och bryta alla måsten. Bli något mer. Uppleva livet.

Sen insåg jag att om jag satt kvar på bussen så skulle jag bara hamna tillbaka vid torget där jag klev på, så jag struntade i alltihop.

Inga kommentarer: