Natten innan dagen efter

Midsommarnattens köld är hård,
grannarna stoja och stimma.
Alla festa på egen gård
långt efter midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
sista bussen har gått mot stan.
En mås skriar tomt över taken,
endast farsan är vaken.

Sitter där trött vid bordets slut,
så trött på att grogga och grubbla.
Reser sig sakta mot bordet stött,
försiktigt, men råkar dock snubbla.
Landar i gräset och ligger sen still
med håret fullt utav senapssill.
Sneglar bort mot sin stuga,
men tänker trött- Detta får duga.

Midsommardagens dagg är sval,
faller på pannan och kinden.
Farsans snarkande andetag
förs sakta bort utav vinden.
Ingen stojar och stimmar mer
lugnet råder i vårt kvarter.
En mås skriar hest över taken
ingen på tomten är vaken.